Halloween??

Hur har jag kunnat missa att det är Halloween ikväll??!! Eller är det nästa vecka. Fattar ingenting. Insåg just att man ska dra tillbaka klockan i natt. Undrar hur "tidigt" familjen behagar vakna då?? I'll be back....

Ditten och datten

 

 Detta stora hål hoppas jag ska bli fyllt av alla våra vackra kläder till helgen!! Varsin 100 cm + ett hemmabygge på 37 cm. Vi kommer aldrig klara oss på det. Jag själv skulle ju kunna fylla detta hur lätt som helst!! Men som tur är så har vi en byrå och två garderober till, brevid våra sängar.

Och i vårt gamla sovrum, nere, ska vi ta och bygga en "klädkammare" så jag kan förvara alla mina långa klänningar. Och massa jackor som vi visst har många alla 4:a.

I går ringde en av mina härliga arbetskollegor och undrade om inte jag ville följa med på en liten syträff. Och det hade ju passat mig som handen i handsken. Bara det att handsken har blivit lite för trång på torsdagar så det är bara att tacka nej och hoppas att dom frågar mig nästa gång igen!! Torsdagar träffas vi 6 mammor från BVC-gruppen och fikar och lär känna varandra och jag tycker nog att vi är ett riktigt härligt gäng! Nästa gång ska vi träffas hemma hos Katrin i Åsa. (Det är ju bara jag från Frillesås, så det kommer bli en del bilåkande). Sen har jag kören på kvällen och nu har vi bara 5 gånger till på oss innan konserten i matsalen, och jag undar hur vi ska klara av detta. Många låtar är det och lite kniviga stämmor också. Jaja, det blir vad det blir.
Hoppas att jag får lite ro ändå och kan göra färdigt min "gardenangel" och påbörja en vit som ska passa till julen!!

När Anton är på förskolan blir jag nästan som förlamad, orkar inte ta tag i nått eller ta mig för att starta eller slutföra ett ända projekt. Och ändå så bara rusar tiden fram... Tuvalisa ligger i sin vagn och snussar sött och önskar att jag också kunde få plats i den och vila min blå några minuter. NÄ här ska vi vara supermorsan som fixar allt. Lagar mat, städar, tvättar, stryker (dumhet som jag börjat med nu när jag är hemma, blir andra regler sen), leka med barnen, pyssla, sy, gärna hinna med att vara snygg ockå så gubben har nått att lägga sina trötta ögon på när han kommer hem. PUNKT slut på detta tramset och bli normal. Så nu har mysbyxorna åkt på, sängen är inte bäddat och tv:n står på. Härligt nu ska här njutas.

 



Eksjö

Tack snälla ni för era kommentarer, har förstått att det kan vara lite knivigt att få till det med kommentarsinläggen men jag ska kolla över mina inställningar så ska snart alla kunna kommentera!! Fredagen började en aningen kaotiskt!! Vi sitter vid köksbordet och äter frukost när det börjar hagla och blåsa väldigt och 2 sekunder senare ligger alla träden vågrät av vinden. Och så tornar en tromb upp sig och sliter med grannens stutsmatta 7 meter upp i luften runt en björk som dom har på sin gräsmatta, sliter med sig deras vindskivor och ett staket som vi har mellan våra hus, (för att barnen inte ska rusa till framsidan och ut på gatan) för att sedan landa med ett brak på vår gräsmatta på framsidan och riva upp en hel del grästuvor. Jag och Linda springer ut med fågelholkar i ansiket och undrar vad sjutton hände?? Våra händer bara skakade och chockens adrenalinkick gjorde sig påminnd!!När vi sedan gick runt våra hus i pyjamas såg vi hur hela deras ena gavels vindskivor bara hängde med flis kvar och våra pannor på taket låg som "finns i sjönspelet". Räddaren i nöden "Servesset" kom och hjälpte oss ensamma kvinnor en morgon som denna. Just det har ju glömt att skicka blomsterbud som tack för hjälpen.När jag och barnen äntligen kom iväg för att hämta Jonas i Göteborg på jobbet inser jag när jag svänger in på parkeringen att jag har ju åkt ifrån min jacka. Har då tänkt så mycket på dom 3 andra familjermedlemarna att jag missade mig själv!!Men eftersom vi var på väg till min mamma så var jag inte speciellt orolig. Vi har nämligen samma beskymmer, jackmani!!Vägen dit gick i sakta mak, hala vägar och sommardäck på bilen gjorde att jag tog det lugnt. Bättre att komma sent än inte alls.När vi kom fram hade mamma gjort en mumsig pizza på bara "rena" produkter och då behövs verkligen inga kryddor för maten i sig smakar så mycket! 

 Som vanligt när vi är hos mamma så vill vi hinna med så mycket. Vädret var inte det bästa så vissa saker uteslöt vi direkt. Men en hel förmiddag på stan med mysig fika på Prinsess blev det och lite härlig shopping. Bland annat en jacka!! Men jag vet inte riktigt ännu och jag ska ha den eller inte, låter veckan gå så får vi se om jag kan bestämma mig. Fin är den, en liknade som jag tittad på länge kostar betydligt många mer tusenlappar!! så jag ska väl vara nöjd!

Tiden går så vansinigt fort. Snart är vi inne i november och då fyller blogginnerhavaren 29 år. Ett år närmre en milstolpe i livet. Och om jag är nöjd med mitt liv, ja!! Jag kan inte vara annat än med en sådan familj!

Nu lämnar vi Eksjö och åker hem till Frillesås igen. Måndag kommer ju alltid tillbaka och denna måndagen skulle jag och lilleman till tandläkaren, Usmile i Kungsbacka! Och vilken tandläkare sen, hon tog Anton med bravur. Han öppnade munnen så fint och visade alla sina 20 tänder. Men mamma och pappa har slarvat så tandläkare Maria måste städa lite och då fick Anton prova hur "sömnsalvan" kändes på tandköttet. Nästa gång blir det "sömnsalva" och "sömndroppar" för tanden så Maria kan städa lite och tanden får då vila från sitt jobb!! Lite lego att locka med funkar alltid. Håller nu tummarna för att det ska gå vägen!

Håller även tummarna för att vi ska komma iväg på en liten resa till IKEA och få inhandlat våra graderober. Få skaffa mig extra långa ögonfransar och lägga huvudet på sne lite oftare så ska vi se att här ligger 2 fina paket till helgen!!

På återseende

Ljuvlig äppelkaka

Ljuvlig äppelkaka med vaniljsås

Botten och gallertäcke:

4 ½ dl vetermjöl

2 tsk bakpulver

2 dl strösocker

2 tsk vaniljsocker

175 g smör

2 ägg (jag använder bara 1 ägg annars blir degen så blöt och mer mjöl får då användas)

Vaniljkräm:

1 ½ dl mjölk

1 ½ dl grädde

1 äggula

2 msk knappt maizenastärkelse

2 msk strösocker

2 tsk vaniljsocker

2 äpplen

Blanda alla torra ingredienser tillsätt sedan smöret i bitar och sist ägget. Tryck ut lite mer än hälften av degen i en form med löstagbara kanter, botten ska täckas och det ska bli en kant på 1-2 cm upp på sidorna.

Sätt in formen i kylen samt den andra hälften av degen i plastfolie.

Blanda alla ingredienserna till vaniljkrämen, uton vaniljsockret, i en kastrull. Sjud krämen under omrörning tills den tjocknar. Låt krämen svalna och rör sedan i vaniljsockret.

Skala och kärna ur äpplena och skär i tunna skivor/klyftor.

Bred ut vaniljkrämen i formen och lägg äppelskivorna i cirklar runt så att krämen täcks.

Rulla sedan resten av degen till fingertjocka rullar och lägg dem i ett rutmönster över äpplerna.

Kakan gräddas i nedre delen av ugnen i 200° i 35 minuter.
 Jag brukar strö över lite kanel innan jag gör rutmönstert!!
Lycka till



Veckan som gått. Nr2.

 Här har det börjats med smakportioner, och mums vad gott lilltjejen tycker att det är. Och så har det blivit gröt på kvällarna och den kommer inte tillräckligt fort in i munnen så det är ett ständigt gnällande och mumsande, smackande och så lite galna skratt också. Så nu har det börjat fyllas på små kuber av paltesnacka, morot, blomkål. Potatisen får vi ta dag för dag, det är inte gott att frysa och värma igen, bläää.

I fredags var vi i Haga hela familjen, tog spårvagnen dit, till Antons stora förtjusning. På bilden ser det ju ut som om han är livrädd men så är inte fallet. Vi gosar bara mamma, fick jag till svars.

Lite fönstershopping, en tur in på Villervallabutiken, men vi kom ut utan ett enda plagg. Vet inte vad som har hänt med mig. Jag som alltid kan shoppa.

Efter affärtittandet blev det såklart fika. Bulle och kaffe. Bullen var ju lika stor som Antons huvud. Tur att man inte tog en var.....

  Onsdagen tillbringade vi i Halmstad hos Fredrik och "tant" Marie. Alltid lika mysigt att få träffas. Grabbarna stannade hemma och drog lite el inför deras renoverande av badrum. Jag, Tuvalisa och Marie drog till staden. Härligt höstväder och måååånga mysiga affärer att titta i. Vissa var så mycket fint i att vi var tvungna att gå ut för vi visste inte vad vi skulle ha tillslut. Men som vanligt när vi umgås så samlar vi på oss massor av pysselvilja. Så man vill bara hem och sätta igång. Tråkigt givetvis att lämna varandra men härligt att vi kan göra så här med varann, inspirera!!En sväng till den största loppisen jag varit på hann vi också med. Amnesty loppis i Halmstad. Och jag hittade 3 ramar som kommer att få stå i trappan. Men jag och Jonas är inte riktigt överrens om vilken färg. Jag vill måla och Jonas vill bara torka av..... Bild kommer på resultatet!! Nu är det dax att ha ett möte med kudden och ladda batterierna för imorgon. Tror nog att jag ska fatta målarpenseln och göra färdigt alla mina projekt, och göra Jonas riktigt stolt!! Jo visst ja, en graderobslösning har hittats också. Det får bli 2 st 100cm och ett hemmabygge till resterande 37 cm. Och jag har blinkat med mina långa ögonfransar att jag kan ju ha den hyllan till mina skor,"Du har ju ändå bara 1 par finskor". Hoppas att han smälte och går med på mitt förslag!! Kramar på er alla. Ser att besökssiffrorna rullar på men inga kommentarer, Skriv bara ett hej så vet jag vilka ni är! 

Veckan som gått

 Jag återkommer....Dålig mottagning på mobilmodemet, igen!! kram

Söndag 10/10

 

Denna helgen har vi bara myst och pysslat. Och ändå inte lyckats få gjort någonting! Anton har varit instängd på Tuvalisas rum för dit bar Jonas allt sitt lego. Han har byggt sedan igår, hinner knappt att äta och gick direkt upp i morse och började bygga!! Mysigt. Han kallar det för vinterlego, för detta tar vi bara fram på hösten och sen får det vara framme tills Märklintåget kommer fram till advent. Lite restriktioner måste min man ha när det gäller tågen. Inte min stora hobby om man säger så. Fast det är så mysigt när dom två sitter och kör, runt, runt, runt.

Som sagt så har det inte hänt så mycket men tiden springer iväg ändå. Hyllplanen i våra platsbyggda garderober har iallafall kommit på plats. Inte illa, nu ska vi bara komma på hur vi vill ha dörrarna! Bordet från Jonas mamma har äntligen kommit dit där jag vill ha det, tillsammans med skänken på andra våning. Lagom stort är det också! Ska bara ta lite möbelpolish så skiner det ikapp med solen (när den vill titta fram igen).

 På onsdag ska vi åka ner till Fredrik och tant Marie för att som vanligt äta underbart god mat och få sitta och prata en massa. Saknar dom lite ibland. Jag har ju fått äran att sy Maries brudklänning så jag hoppas att vi ska komma en bit på skapandet vid detta möte så att jag kan sätta igång snart. Inget datum är satt men tiden räcker aldrig till ändå när man ska sy klänningar!!Snart sitter det en modell av en brudklänning här och senare orginalet, spännande! Själv har jag inte varit på topp, ingreppet har gjort mig orkeslös, dålig aptit och allmänt nere...Hoppas på att veckan som kommer ska kunna ge oss lite mer inspiration. Jonas har ju för sjutton semester. Här ska pysslas och mysslas....Ta han om er

Mer möbler...

 

Denna lilla skönhet fick vi av vår gamla hyresvärd som vi hade när vi byggde vårt hus. Han tyckte att den stod ju bara i källaren och vi som har så "gammal" stil, så skulle den passa mycket bättre här. Och visst passar den fint utanför toaletten?! Det är ju dessutom ett gammalt toalettbord. Det ska igentligen vara lite fler hyllor i marmor. Men vi känner av lite hur det känns utan så får vi se lite senare. Tack snälla Lasse!!

Meningen är att det ska få stå i det stora badrummet senare med kanna och emaljfat. Fatet och kannan finns redan men det passar inte riktigt utanför badrummet så dom får komma på plats sen!

När jag var lite eller ja, från 10 år och uppåt så gjorde alltid jag och en gammal klasskompis sånna här fina korgar av lönnlöv. Vackra, ohållbara, men fin dekoration!! Och jag kommer fortfarande ihåg hur man gjorde!!

 Denna vackra bukett stod på bordet när jag kom hem från sjukhuset, vilken man! Tack snälla Jonas. Den är underbar.

Sist men absolut inte minst, min familj!! Det är så skönt att se Anton faktiskt visar att han tycker om henne nu! Ska bli intressant att höra vad förskolelärarna har att säga om honom på dagis nu när vi ska ha utvecklingssamtal. Fick en liten hint om att han är jobbig, svårt att lyssna och vill inte sluta leka när maten står på bordet. Men som förälder vill man ju alltid hitta en källa till problemet för det kan ju inte vara vår son som det är "fel" på. Måste ju vara någon annans "unge". Bäst att tagga ner och gå dit med en positiv inställning. =)Hur som helst så älskar jag min barn!! Kram på er.Ja just det, har påbörjat ett nytt projekt: Lapptäcke. Fast det har legat på vila i en kasse i snart 5 år. Så nu när jag kände för det är det bara att börja...... 

Så var det gjort

Så var det äntilgen avklarat. Ett litet kirurgiskt ingrepp. Vilken igentligen kan göras med lokalbedövning också. Men jag har insett vad det är som gör mig så orolig på sjukhus. Smärta!! Nu fick jag välja om jag ville bli sövd eller lokalbedövad. Så då blev det så klart sova.Vilken väntetid, kom in på operationsmottagningen vid 12 och 15 hade jag iallafall kommit till operationssalen. Men där var ytterligare lite väntan. Och så var det ju detta med mat! Ingen frukost och inget att dricka..... tur att jag amma så jag fick lite dropp. En underbar narkossköterska tog hand om mig och lugnade mig. Hon tittade mig rätt i ögonen och sa: jag ser att du är skitnervös, men det kommer å gå bra, vi tar hand om dig" och det gjorde dom verkligen. Tack.När jag låg där på sista anhalten innan jag skulle in på salen låg man och tittade på alla gröna människor så slog det mig att kollegerna måste verkligen lära känna varandras kroppspråk, för alla ser ju lika danna ut!Felstucken i armen och ett stort blåmärke som följd är väl alla komplikationer som jag har råkat ut för. Annart kund jag åka hem efter 2 timmar, skönt. Hemma blev det pizza! 

Lyckligt lottad

  

 Jag känner mig så otroligt lyckligt lottad som har fått så fina barn. En av varje! En buspojk och en blivande liten ögonfransblinkare ;)

Att man har fått äran att ta hand om två stycken liv som ska växa upp och förhoppningsvis bli två starka personligheter som vågar stå upp för sig själva och sin familj.

Att jag har fått en man som tillsammans med mig vill skapa vår familj vårt hem. Denna vackra villa som vi under ett par år, nästan från första dejten, har ritat på och närmat oss ett färdigställande. Även om hus aldrig blir klara.

Snart kan vi använda alla rum bara det stora badrummet upp kvar. Men under vinten så ska vi sakta men säker ta oss an det också. Lite då och lite då blir tillslut ett färdigt rum.

Det värsta av allt är ju att jag vill redan bygga ut, tvättstugan. Den är för liten inget får plats och så ska man försöka vårda våra kläder där också. Men när jag berättar detta få folk spader. Nu får ni allt lugna ner er. Men jag menar inte nu utan om så där 10 år när barnen kommer hem med alla aktivitetstillbehör... Ni för står nog vad jag menar eller hur?!?!

Igår satt vi hela familjen runt matbordet och mumsade på kräftor och det är så roligt att även Anton tycker om dessa krabater. Fast bara klorna. Vilket hans mamma tycker om!! Som då får alla stjärtarna.Mums.

Vår lilla Tuvalisa satt med i sin stol hela måltiden. Hon börjar även att bli lite nyfiken på det som står på bordet. Så snart kan vi nog börja lite smått med smakportioner. Känns lite mer kul denna gången. Fast så är det ju med allt som man har varit med om innan. Som att gifta sig. Satt och kollade på bilder härom dagen, och önskade att jag fick göra om det igen inte för att jag inte var nöjd, utan för att jag skulle vilja var mer närvarande! Men vi har ju lovat varnade evig kärlek. Så som 50 åringar kommer vi säkert att förnya våra löften på klipporna. Där man får känna friheten från havets storhet!

Idag tog vi upp båten, i sista stund! Men nu ligger den här på gården och ska få sin höstvård innan det är dax för nästa säsong. När vi stod där nere vid havet och jag blickade ut så sa jag till Jonas: Det spelar ingen roll om regnet öser ner på tvären eller och vågorna slår över piren, om dimman ligger tät eller en försommarmorgon då vattnet ligger bleke så är här lika vackert, och man blir lika tagen varje gång. Som om man tidigare inte sett denna plats.

Något ännu roligare var ju när jag slog upp första artikeln i Lantliv så handlade den om en författare som håller till just här i Vallersvik för att hitta skrivarlust och njuta av sommaren med familjen. Kul!!

 Om vi ska återgå till detta med att ta hand om varandra i ur och skur så har vi två pojkar som alltid ställer upp för varnadra. Det är fantastiskt att se detta redan vid 3 år. Gustaf och Anton tar hand om och skyddar varandra på dagis och hittar på mcyket bus ihop. Som här när vi satt och fikade på lekplatsen. Gustaf har ju till och med bestämmt att dessa två herrar så åka utomlands när dom blir större och att Gustafs föräldrar ska flytta tillbaka till Borås så att Grabbarna Grus kan bo under samma tag i fred!! Älskade barn!!